blä.
min kropp är inte i fas. nåt är fel men det går inte att ta på.. högre kroppstemp än vanligt men ändå kan jag inte säga feber, sammandragningar mer eller mindre hela dagarna, trött o slut trots järntabletter och massvis med vatten.. ibland blir man inte klok på kroppen.
en grundlig manual tack, där alla svar finns, anpassade för just mig.


pluttas har vattkoppor. många. men han klagar nästan inget alls. igår kväll var det lite aj och kli på kroppen men sen har det inte varit nåt mer. han är tapper, inte alls lika gnällig som sin mor. och tur är väl det, hur skulle det då vara här hemma kan man undra..
han vaknade i morse och hade kissat igenom blöjan, pyjamasen och såklart hade det kommit i våran säng också. stackarn satt o försökte få bort pyjamasen från kroppen när jag vaknade, hur lätt är det med en helkroppspyjamas som han för första gången på över ett halvår hade på sig?

och det där med att sova i våran säng... han somnade så bra i sin egen "storsäng" igår men vaknade runt tolv och var helt knäckt av att inte få komma till "pappa äng" så vad gör man? ger med sig. ynkliga lilla pyre med pricksjuka... och föräldrar som tycker det är rätt mysigt med en snuffis i sängen.. vi är veka. men snart måste det bli ändring, det blir trångt med fyra i samma säng..